Bönninga vad är det

Den är ursprungligen från Amerika och började troligen odlas oberoende av varandra i både Mesoamerika och Anderna. Besvären kan yttra sig som magont och kraftigt illamående. Själva bönorna är cirka 1,5 cm långa och förekommer i många olika färger och färgkombinationer. Dessa båda växtsätt förekommer i alla sortgrupper. Dels kan man först koka bönorna i 3 minuter, och sedan låta dem ligga i kokvattnet i 2—4 timmar, varefter de kan kokas i nytt vatten.

Även tarmens slemhinna påverkas, och förändras av otillagade kidneybönor. Som många andra arter av släktet bönor har även bönan en hög halt av stärkelse , protein och kostfiber. Kokvattnet skall sedan bytas. De har cirka 1 cm långa vita, rosa eller purpurfärgade blommor. Störbönorna eller stångbönorna är klättrande sorter. Torkade bönor som förvaras svalt och torrt har nästan obegränsad hållbarhet.

Bönor har ingen giftighet i strikt mening.

Bön (kristendom) – Wikipedia

Dessutom löses en del svårsmälta sockerarter ut i blötläggningsvattnet, och om detta kastas blir rätten mer lättsmält. Bönorna tillagas genom att man lägger dem i blöt 6—7 timmar före kokning. Bönan är en utmärkt källa för järn , kalium , selen , molybden , tiamin , vitamin B6 och folsyra. Blötlagda bönor skall stormkokas i minst 10 minuter för att man ska undvika att få i sig det giftiga lektinet.

Giftighetsgraden mäts i hemagglutininerande enhet hau. Ordet böna används också för frukten, och för andra frukter som liknar bönan till utseendet, bland annat kaffebönan och kakaobönan.

Bönan tar längre tid att koka än många andra torkade matvaror. Det är dock vetenskapligt väl belagt att råa och felaktigt tillagade kidneybönor kan vara skadliga, och i enstaka fall dödliga, på grund av fytohemagglutinin. Det är viktigt att bönor rika på lektiner upphettas tillräckligt för att bryta ned dessa proteiner, varför råa bönor bör kokas separat innan de tillsätts andra ingredienser som kanske inte kräver samma tillagningstid eller temperatur.

Det är visserligen inte nödvändigt att blötlägga dem, men koktiden minskar och det är lättare att få jämnt kokta bönor om de först blötläggs. Torkade bönor tillagas nästan alltid genom kokning, ofta efter många timmars blötläggning. De flesta bönor måste kokas ordentligt innan de kan ätas, eftersom de innehåller proteiner — kallade fytohemagglutininer eller lektiner — som annars kan framkalla magbesvär.

Dessutom finns en rad olika sortgrupper med olika utseende och användning. Det finns flera blötläggningsmetoder. Dock minskar näringsvärdet och smaken med tiden, och koktiden blir allt längre. Dessa ämnen finns i många av sorterna och är välkända från till exempel kidneybönor. Bönskidorna är 8—20 cm långa och gröna, gula, svarta eller purpurfärgade.

Buskbönor, som också kallas krypbönor eller låga bönor är som namnen anger låga och klättrar inte. Även bladen används ibland som föda.

Bönorna kallas ibland även trädgårdsböna för att skilja den från bondbönan , som ursprungligen var det som kallades böna innan de första bönorna importerades från Amerika. Koktiden varierar från en till fyra timmar. Bönan odlas nu över hela världen. Uppgifterna om "giftighet", och sambandet med fytohemagglutinin, är osäkra. Bönor delas in i buskbönor var. Kidneybönor som inte tillagats eller tillagats dåligt uppges vara giftiga då de innehåller lektinet fytohemagglutinin och orsakar kraftiga magbesvär.

Otillagade bönor kan innehålla 70 hau, dåligt tillagade kan innehålla hau kokning på svag värme ökar giftets potens medan fullt tillagade bönor endast innehåller ett par hundra hau.

Bolagsdata och årsredovisning för Bönninga AB

Böna Phaseolus vulgaris är en art i familjen ärtväxter. Varje bönskida innehåller 4—6 bönor. Alla sorter har gröna eller purpurfärgade blad som är delade i tre ovala småblad, 6—15 cm långa och 3—11 cm breda. Bönan förekommer i två grundtyper, busklika och slingrande.