När började vi fira lucia i sverige

Hur länge har vi firat lucia i sverige

Seden förekom framför allt i Västsverige och spred sig först i mitten av talet till universitetsstäderna och till olika organisationer i landet. Innan hon dog skänkte hon sina ögon till en beundrande man, men genom ett mirakel fick hon synen åter. Luciafirandet i Sverige har en brokig bakgrund med flera influenser. Det äldsta belägget för en vitklädd Lucia som uppvaktar på morgonen är från år , på Horns ett högreståndsboställe i Västergötland.

Tävlingskonceptet spreds till andra tidningar och på så vis trädde luciagestalten in i den massmediala offentligheten. Den som hade möjlighet åt mat i stora mängder.

Ett mirakel inträffade när lågorna vek undan, men till slut dödades hon av ett svärd. Luciadagen var en festdag, särskilt i Västsverige. Kalendern var då en annan än dagens. Efter reformationen, när Sverige blev protestantiskt, försvann i praktiken helgonens kyrkliga betydelse. En tidig beskrivning av en vitklädd Lucia med ljuskrona berättar faktiskt om en dräng i Skinnskatteberg Könsöverskridande teman med lekfull karaktär är klassiska inslag i ritualer och folkligt berättande som ger komiska glimtar in i karnevalens upp- och nervända värld.

Nordiska museet NMA Namnet Lucia kommer av latinets lux som betyder ljus. När processionen flyttade in i städerna växte luciaföljet med tärnor och stjärngossar, som tidigare uppträtt som de tre vise männen i julupptågen på annandagen och trettondagen. Figuren är ca cm hög och användes före Nordiska museet.

I bondesamhället förknippades lucianatten mest med övernaturliga väsen. Under talet uppträdde Lucia antingen ensam eller med en eller två följeslagare. Foto: Hans Koegel, ©Nordiska museet.

Därför firar vi Lucia

I det svenska bondesamhället betraktades lucianatten den 13 december som årets längsta. Sin nuvarande karaktär fick luciafesten vid förra sekelskiftet, men den förstärktes efter en tävling i Stockholms Dagblad Där fördes den vinnande lucian i procession med elektriskt ljus i huvudkronan. Denna Lucia hade änglavingar och bar ljusstakar i händerna. I den svenska katolska kalender, fanns Lucia som en helgondag fram till talet, utan att den nämnvärt högtidlighölls.

I folklig tradition förknippades namnet genom ljudlikheten emellanåt med Lucifer, Djävulen själv. På Skansen inleddes luciafirande på talet som ett försök att gestalta folkliga festseder. I den folkliga föreställningsvärlden var lucianatten farlig: Övernaturliga väsen var i rörelse och exempelvis talade djuren. På vissa håll åt man tre frukostar, och det finns uppgifter om att även drängar och pigor bjöds på kött.

Ibland förknippades Lucia med det övernaturliga: I norra Sverige finns sägner som berättar att hon var en bergfru som på lucianatten anförde de övernaturliga väsen som var i rörelse. Föreställningen om den långa lucianatten levde kvar trots kalenderreformen , som flyttade vintersolståndet till den 21—22 december.

Själva namnet Lucia kommer av latinets lux, som betyder ljus. Helgonlegenden om Lucia handlar om Lucia från Syracusa, som brändes på bål för sin kristna tro. Luciafirandet i dess nuvarande form är en tämligen modern tradition som blev populär under talet. I de högre stånden fanns det dock under och talen ett firande som i viss mån liknar vår tids. Lussebruden, som förekom på vissa håll, var en skämtbrud som ibland var klädd i halm eller en halmdocka som man kunde dansa med.

Bilden: Luciafest i en privatskoleklass i Göteborg, Fotograf ej känd. Detalj från akvarell av Emelie von Walterstorff. Luciadagen gav även möjlighet att förutspå det kommande året. Enligt legenden skall detta ha skett den 13 december.