Hur mycket kärnavfall i sverige

Dessa ämnen är alltså inte särskilt farliga, men mycket långlivade; plutonium halveras på 24 år. För ungefär tio år sedan inleddes exempelvis utfasning av glödlampor i EU, vilket fick som konsekvens att lysrör med kvicksilver blev vanligare. I den allmänna debatten har det ofta låtit som om avfallet är mycket farligt under extremt lång tid, vilket inte är en bra beskrivning. Ett bra tips är därmed att inte äta, dricka eller andas in plutonium.

I debatten har det ofta låtit som om avfallet är mycket farligt under extremt lång tid, vilket inte är en bra beskrivning. Om man jämför hanteringen av kärnkraftens avfall med annat avfall skapat av människor kan man konstatera att kärnkraften är bäst i klassen. Den är orsakad av många års politisk misshandel av det som en gång var kanske världens starkaste system för elförsörjning.

Krisen är inte heller tillfällig, utan det nya normala. Det påstås ibland att plutonium är det farligaste ämne som finns, men detta är en modern myt, med den amerikanske aktivisten Ralph Nader som upphovsman. De säkerhetsmarginaler man använder i slutförvaret är extrema.

Kärnavfall ska begravas i år - - basegym.pages.dev

Det kadmium som finns i dagens solceller på många hustak kommer att vara lika giftigt tills jorden slukas av solen om några miljarder år, tidsrymder radikalt längre än de vi diskuterar för använt kärnbränsle. Det planerade slutförvaret är utvecklat i Sverige, godkänt och under byggnation i Finland, men den svenska regeringen har trots tio års behandling inte godkänt det utan att kunna ge ett begripligt skäl.

Det är dessa långlivade ämnen som motiverar att man planerar att lagra dem meter ner i berggrunden. Kvicksilver orsakar betydligt fler dödsfall och skador på människors hälsa och naturen än använt kärnbränsle, men detta blev knappt en radnotis i en vanlig tidning, och definitivt inte en viktig fråga i en enda valrörelse. Dessa ämnen mitt i det periodiska systemet är nästan alla kraftigt radioaktiva, och sönderfaller relativt snabbt till stabila ämnen, de flesta inom några timmar.

Bränslet i kärnkraftverk baseras på uran, som är svagt radioaktivt innan det används i ett kärnkraftverk, men inte mer besvärande än att man kan hantera det med normal kemisk laboratorieutrustning; handskar, glasögon och munskydd. När man klyver uran bildas ämnen som är ungefär hälften så tunga som uran. Färskt använt kärnbränsle är starkt radioaktivt, vilket gör det farligt för människor och natur om det hanteras olämpligt.

Det är bättre att beskriva det som att det blandat i bränslet finns två ganska olika sorters avfall som produceras samtidigt. Efter år är en tusendel kvar, och då är det inte farligare än att det kan hanteras med normala laboratorieskydd. I debatten luftas återigen påståenden om att det skulle vara livsfarligt i år, vilket är långt från sanningen. Den andra typen av avfall skapas då neutroner fångas in i uran och bildar tyngre grundämnen, med plutonium som den vanligaste.

Det handlar inte om strålskydd: för den saken hade några meter granit räckt gott och väl. Många känner instinktiv motvilja mot de långa tidsspannen — hundra tusen år — men missar att de flesta grundämnen i naturen är giftiga, och de finns ju kvar oändligt lång tid. Situationen förändras radikalt när bränslet används i en reaktor, då det blir starkt radioaktivt.

Hur ska kärnkraftsmotståndarna i exempelvis Miljöpartiet då kunna motivera sitt ställningstagande? Påståendet att kärnkraft är dyrare än vindkraft har blivit allt svårare att kolportera i takt med att nedlagd kärnkraft lett till extrema prisökningar.

Kärnavfall och använt kärnbränsle

Nu kan vi se att det tidigare narrativet om att allt kommer att bli bra med massor med vindkraft är som bortblåst. Det ena avfallet är mycket farligt under en förhållandevis begränsad tid, medan det andra inte är särskilt farligt alls jämfört med annat industriavfall, men finns kvar väldigt länge.

Här finns det en viss förvirring om man bara talar om kärnavfall i största allmänhet. Svaret har visat sig vara det använda kärnbränslet.

Vad består kärnavfall av

Använt kärnbränsle är alltså problematiskt, men inte värre än många andra typer av avfall i samhället. Om en enda person skulle få i sig allt som läcker ut från slutförvaret under en miljon år framåt får den personen lägre stråldos än personalen ombord på flygplan. Lägger man ner billig elproduktion som levererar dygnet runt, året runt och ersätter med dyrare el som kommer slumpvis någon gång ibland blir resultatet höga priser.

Det måste man vara fanatiker för att inte begripa. Dessa ämnen sänder ut strålning som stoppas efter bara 5 cm i luft, och är därför i praktiken ofarliga om man inte får in dem i kroppen. Anledningen är att om en behållare skulle gå sönder och de radioaktiva ämnena skulle komma ut tar det extremt lång tid, hundratusentals år, för dem att ta sig upp till markytan eftersom grundvattnet rör sig mycket långsamt på dessa stora djup.

Visst, vi kommer att ha låga priser och gott om el ibland, men snittpriset över året kommer inte tillbaka till de priser vi hade fram till Extrema priser när det är kallt kommer hädanefter inte att vara undantag, utan regel.

Den elkris som brutit ut under hösten är inte en tillfällighet. Några av dem kan vara mycket skadliga om man inte har ett strålskydd motsvarande ungefär en meter vatten.