Hur gör man åska
Även orografiskt orsakad av topografin betingade luftrörelser kan skapa de uppvindar som krävs. Genom direkta mätningar har man kunnat konstatera att molnets övre delar i regel blir positivt och de nedre negativt laddade. En punkt på marken nås inte av ljudet från hela blixtkanalen samtidigt. Ett åskväder sträcker sig ibland ända till tropopausen , där det avslutas i ett klassiskt städ.
En av dessa bygger på existensen av kosmisk strålning i molnet och en annan sådan mekanism på piezoelektricitet. Det tar ljudet cirka 20 sekunder att utbreda sig längs en sju kilometer lång blixtkanal. Normalt sker flera urladdningar inom ett par tiondels sekunder [ 5 ]. Små vattendroppar kan finnas i underkyld form, ända ner till grader, men det krävs temperaturer på ner till grader innan de börjar frysa i större omfattning.
En förurladdning joniserar luften stötvis i cirka 50 meter långa steg tills den når omkring meter ovan mark.
Fakta om åska
Det åtföljande ljudet uppstår när uppvärmningen cirka 30 °C av luften längs urladdningsbanan orsakar kraftiga tryckförändringar. Det kan förekomma i både kalla och varma luftmassor. Mycket intensiva åskväder brukar genereras av en variant av cumulonimbusmoln som kallas supercell. I ett åskmoln krävs både ofrysta vattendroppar och snöflingor för att blixtar skall utlösas.
Ett moln är elektriskt laddat långt innan det nått stadiet som cumulunimbusmoln och molnets nettoladdning kan avlägsnas genom regn. Åska ålderdomligt även tordön , fornnordiska : þordyn är elektriska urladdningar i jordens atmosfär som yttrar sig i ett uppflammande av ljus blixt och ett skarpt eller mullrande ljud åskknallar, åskdunder, åskmuller.
Kraftiga vertikalvindar med varm, fuktig luft, underkylda vattendroppar och iskristaller, samt en instabil atmosfär är ofta förekommande. Förloppet är så snabbt att ögat inte hinner särskilja de olika momenten. Det finns indikationer på att åska i sällsynta fall kan uppstå vid sandstormar , vulkanutbrott och eventuellt laviner.
Det förekommer även åska under vintern, men dessa åskväder är mycket svagare än typiska sommaråskväder och begränsade till kustområden i södra Sverige. Värmeåskväder uppstår i varm och fuktig luftmassa, vilket medför att det blir fortsatt varmt efter åskan.
Hur kan man använda aska i trädgården?
Värmeåskväder är ofta lokala. Den fysikaliska bakgrunden är inte helt klarlagd, men forskarna vet att det finns flera olika mekanismer som leder till molnens elektriska uppladdning. Åska förekommer i samband med cumulonimbusmoln bymoln , men kan också förekomma i extremt sällsynta fall i cumulusmoln vanliga stackmoln och stratusmoln dimmoln [ 3 ]. Samma sak gäller för stora skogsbränder. Detta är vanligt bland annat runt Medelhavet.
Frontåskväder , även frontåska , uppstår i samband med att en kallfront passerar och följs av påtagligt kallare luft. Denna möter förurladdningen. Eftersom cumulonimbusmoln har stor vertikal utbredning, kan potentialskillnaden efterhand bli mycket stor. Då känns attraktionen av från ledande föremål från marken och en fångurladdning uppstår som drar sig uppåt. Frontåskväder kan vara mycket ihållande.
En blixtkanal, som kan vara 5—10 km lång, bildas. När kornsnöpartiklarna kommer i kontakt med vattendroppar i molnets nedre delar, överförs negativ laddning. De är ytterst ovanliga i Sverige. Urladdningen i stackmoln blir oftast mycket större än i vanliga bymoln, [ 4 ] medan strömstyrkan i blixtarna från dimmoln vanligtvis är lägre än i blixtar från bymoln. Nattetid bildas ibland termik över uppvärmt hav som kan ge upphov till åska.
De flesta åskväder i Sverige inträffar under sommaren, när tillgången på vattenånga i atmosfären är god. Kanalen är nu ledande och huvudurladdningen från marken till molnet sker med en hastighet av ungefär hundra miljoner meter per sekund en tredjedel av ljushastigheten. Åskväder förekommer dels i en och samma luftmassa, luftmasseåskväder, dels i gränsen mellan två luftmassor, frontåskväder.
Åska – Wikipedia
Några av dessa urladdningar kan ibland utgöras av en pilblixt. Urladdningarna beror på kraftig elektrisk uppladdning av molnets olika delar. Den som är riktigt nära en blixt hör ett intensivt men relativt kortvarigt ljud och kanske även fräsandet från fångurladdningen. Frontåskväder uppstår genom vertikala luftrörelser vid frontpassager — vanligast i samband med kallfronter.
Luftmasseåskväder uppstår genom lokal uppvärmning på grund av solstrålning, då varm och fuktig luft pressas uppåt. Båda fenomenen skapar starka uppvindar.